Antikens brutalaste tortyrmetoder

I äldre dagar var det en smärre tradition att orsaka fångar så mycket smärta som möjligt. Det fanns ingen brist på varken illvilja eller fantasi när det kom till de metoder som användes. Här har vi sammanställt den antika erans mest fruktansvärda tortyrtekniker, som får det att kräla i skinnet av obehag.

Fem tortyrknep från antiken

Vare sig det gällde tjuvar, mördare eller förrädare, hade det antika folket en mängd olika metoder för att skippa sin rättvisa. Oftast inkluderade dessa en ganska så ohälsosam dos av tortyr. Allt från sågar till båtar användes för att utvinna så mycket obehag som möjligt för det olyckliga offret. I vissa fall var dessa tekniker och metoder utformade för att frambringa död, i andra fall var de endast galet plågsamma! Nedanför kommer vi nu att lista ett antal sätt som användes för att tänja ut muskler, steka skinn och separera kroppsdelar i den gamla världen.

5. Sågtortyr

Idén om att man kan använda ett vanligt bruksredskap såsom en såg under tortyren av fångar är gammal som stenen. Detta var framför allt en vanlig förekomst i de gamla kinesiska kungadömena. Offret i fråga fästes vanligtvis så att de hängde upp-och-ner med benen särade. Därefter drogs en stor såg fram. Vad som hände därefter kan man möjligen gissa sig till. En blodig affär menad att avskräcka andra brottslingar, var detta lika mycket tortyr som ett extremt illasinnat dödsstraff.

4. Hjulet

När hjulet först uppfanns var nog inte tanken att det skulle användas för att plåga ens medmänniskor. Denna transportrelaterade lilla uppfinning fann sig dock under antiken som ett redskap nere i fängelsehålorna. En fånge spändes fast vid den runda konstruktionen, vilket senare rullades runt med alltmer tänjda rep. Successivt börjades armar dras ur led, men knäckas och en outhärdlig smärta krypa längs med nerverna i kroppen. Känd som en av de mest fruktansvärda tortyrmetoderna någonsin, har hjulet blivit en symbol för vår kapacitet till ondska och illdåd.

3. Bronstjuren av antika Grekland

Sagan om den tjur gjuten i brons som profilerade i grekisk mytologi är sannerligen hemsk. Enligt sägnen, skall en uppfinnare från Aten ha givit en gåva till en av de grekiska härskarna på nuvarande Sicilien. Gåvan var en tjur i brons, med ett stort tomrum inuti. Syftet med denna staty var att en person kunde placeras i tomrummet, varpå en eld tändes undertill tjuren.

Följaktligen så stektes den olycksaliga själen i tjuren levande mot den upphettade metallytan. Det sägs även att denna skapelse hade en öppning i munnen, så att den lät som en frustande tjur när offret skrek ut sin smärta. Både uppfinnaren av statyn som den härskare som accepterade gåvan, skall ha mött sitt öde i bronstjurens inre.

2. Korsfästning

Möjligen ett av världens mest välkända tortyrmetoder, tack vare en viss historisk karaktär som mötte sin död på denna hemska kreation. Korsfästning existerade långt innan romartiden som ett populärt sätt att göra sig av med problematiskt folk på värsta vis. Dock var det de gamla romarna som adopterade denna teknik, och nyttjade den till fullo. Med armarna utspända på en en vertikal bit trä, kunde folk fästas högt upp på en påle.

I vissa fall användes spikar för att ankra kroppen, i andra fall var det vanligt rep som användes. När döden väl inträffade, var det vanligtvis inte på grund av blodförlust eller hunger. Tack vare armarnas position, blev det ett högt tryck på diafragman i kroppen, vilken kontrollerar lungornas kapacitet att andas. Man kvävdes till döds helt enkelt, under fruktansvärda omständigheter.

1. Skafism

Slutligen har vi den värsta tortyrmetoden att nämna. Skafism var en gammalt dödsstraff i det sedan länge förlorade Persiska imperiet. Denna form av bestraffning var så hemsk, att den enbart var ämnad för den värsta typen av brottslingar. Den dömde fördes till en insjö med stilla vatten. Därefter bands den olycklige personen fast i durken på en roddbåt, varpå en annan bår vändes upp-och-ner och placerades som ett lock över den rättvända med fången i.

Vad som sedan kom var många och långa dygn av långsam förruttnelse. Varje dag besöktes den dömde av bödlarna och tvångsmatades med en blandning av honung och mjölk. Sakta men säkerligen började alla de små kryp och varelser som huserar vid insjöar att besöka denna olycksaliga själ. Insekter borrade sig in och lade ägg i det levande köttet, maskar grodde i magen och getingar och dylikt cirkulerade ständigt denna dödens farkost ute på det lugna vattnet. Tids nog så avled fången, dock inte efter att ha ätits inifrån. En plåga utöver vad som bör vara möjligt!