KONTAKTA MED OSS

Boxning

Mike Tysons brutalaste knockouts

Publicerad

den

Mike Tyson huvudbild

När diskussionen om vilken proffsboxare som besitter det hårdaste slaget någonsin kommer upp, finns det ett namn som är synonymt med horribla knockouts. Den tidigare flerfaldiga världsmästaren i tungboxning Mike Tyson kan möjligen ha varit den som slungade den tyngsta näven i boxningens historia.

Några riktigt våldsamma smällar

”Iron” Mike Tyson (50-6, 44 KOs) må möjligen inte ha haft en längdfördel under sin tid som aktiv boxare. De män som tampas i ringens tungviktsdivision brukar vara av en ansenlig storlek. Tyson var minst sagt i lite av den mindre staturen, dock fann han ändå framgång inom sporten. Hans flertaliga bälten berodde främst på en faktor, slagkraften. Det är inte för inte som Tyson anammade smeknamnet ”Iron”, då hans nävar tillsynes var gjutna i järn.

Genom sin karriär samlade Tyson på sig ett smärre videotek av superba knockouts. I listan nedantill har vi valt ut hans fem mest våldsamma avslut, vilka hamrat sig in i boxningshistorien tack vare sin brutalitet. Det finns en frågeställning som lyder: ”Skulle du hellre (göra något), eller ta en smäll från Mike Tyson?”, för dessa fem motståndare, blev det senare alternativet en olycklig verklighet.

5. Knockouten av Henry Tillman den 16 juli 1990

Den första knockouten på listan ägde rum mot Henry Tillman (25-6, 16 KOs) i juli 1990. Kampen tog plats på i staden Paradise i Nevada inför en fullsatt arena. Matchen i sig blev en kort affär, då Mike Tyson redan i den första ronden kunde finna avslutet. Efter att ha lidit sin karriärs första förlust i sin senaste match, var ”Iron” ute efter såväl blod som återupprättelse, och lät nävarna tala. Med en ofattbart brutal högerhand sände han sin motståndare medvetslös ner till canvasen, och segern var säkrad!

4. Knockouten av Larry Holmes den 22 januari 1988

Nästa inslag på listan är en kamp från 1988, när Mike Tyson tog sig an knockoutartisten Larry ”The Easton Assassin” Holmes (69-6, 44 KOs) i Atlantic City. Den då 38-årige Holmes kom ut ur sin pension för att ta sig an den unge massakreraren i Tyson, som lovat att knocka den äldre boxningslegendaren.

Det var ett löfte som Tyson kunde införliva, när han i den fjärde ronden tvingade domaren till att kliva in och avbryta bataljen efter att totalt ha mörbultat sin motståndare. Förlusten var den första och enda i karriären via avslut för Holmes, som inte kunde mäta sig med den blixtsnabbe Tysons råa slagkraft.

3. Knockouten av Michael Johnson den 5 september 1985

Sju matcher in i sin professionella boxningskarriär ställdes Mike Tyson mot Michael ”Jack” Johnson (15-18, 11 KOs) i september 1985. De två drabbade samman i Atlantic City, New Jersey, där en kort kamp skulle komma att äga rum i ringen. Den då 19-årige Tyson behövde inte mer än cirka 30 sekunder för att få sin motståndare på fall med en helt hänsynslös rak höger som kreverade in i Johnsons kranium med en utomordentlig kraft.

2. Knockouten av Don Halpin den 23 maj 1985

I sin blott tredje kamp i den professionella boxningsringen visade den tidigare amatören Mike Tyson på att han kunde leverera likväl kraft som precision även som proffs. Den 35 maj 1985 drabbade han samman med definitionen av en ”Journeyman” i Don Halpin (10-23, 8 KOs). I den fjärde ronden av deras match förpassades Halpin till den nerblodade canvasen följande en fin sekvens av slag från Tyson.

Det sista landades när hans hjälplöse motståndare redan var på väg ner, ett slag som senare blev kritiserat från olika håll av boxningssfären. Dock ansågs slaget vara lagligt, och Tyson kunde registrera sin tredje vinst i en karriär som skulle bära honom till upp mot 56 professionella matcher!

1. Knockouten av Marvis Fraizer den 26 juli 1986

Det är inte alltid lätt att vara sonen av en legend. Man har mycket att leva upp till om man inte önskar stå i sin faders skugga. Detta var fallet med Marvis Frazier (19-2, 8 KOs), son till tungviktslegendaren ”Smokin'” Joe Frazier (32-4-1, 27 KOs), och hans boxningskarriär. Marvis var inte dålig, långt ifrån, men han var inte i samma klass som sin dominerande pappa. Detta skulle visa sig vara förödande den 26 juli 1986, när den yngre Frazier tog sig an en dittills obesegrad ”Iron” Mike Tyson i Glens Falls, New York.

De båda kom in i kampen med en god vind i ryggen, och det var Marvis Frazier som stod som oddssättarnas favorit inför bataljen. Detta skulle visa sig vara en kraftig missräkning av Tysons kvalitéer. Den framtida världsmästaren skulle komma att totalt hamra sönder sin motståndare, som föll medvetslös mot repen endast 30 sekunder in i matchen. För Frazier, var förlusten början på slutet av hans karriär, som enbart varade i cirka 6 år. För Tyson, var segern enbart ett trappsteg framåt i en karriär som sträckte sig över två decennier.

 

Fortsätt läsa